Mycket för tidigt födda barn i Sverige som fick probiotika dog i 0,3 procent av fallen, mot 1,4 procent bland dem som inte fick tillskottet. Det visar en registerstudie från Karolinska Institutet av 4 695 barn födda i graviditetsvecka 28–31 åren 2017–2024, publicerad i JAMA Network Open den 23 september 2026. Samtidigt har andelen barn i gruppen som får probiotika gått från 0 procent före 2020 till i snitt 64,8 procent åren 2021–2024.

Vad visar studien om dödlighet och tarmsjukdomen NEC?

Riskerna var lägre på alla punkter utom en. Av de 1 571 barn som fick probiotika drabbades 0,8 procent av död eller nekrotiserande enterokolit (NEC), en allvarlig inflammation i tarmen som kan kräva operation. Bland de 3 124 barn som inte fick tillskottet var andelen 3,4 procent. NEC ensamt drabbade 0,6 mot 2,5 procent. Efter att forskarna justerat för skillnader mellan barnen motsvarar det 72 procent lägre risk för död eller NEC och 84 procent lägre risk för död. Tydligast är skillnaden för den svåraste formen, NEC som kräver kirurgi: 0,1 procent mot 1,3 procent. För blodförgiftning (sepsis) fanns däremot ingen säker skillnad, 3,4 mot 4,4 procent. Ayoub Mitha, läkare och forskare vid Institutionen för medicin i Solna på Karolinska Institutet, säger att barnen som fick probiotika hade en betydligt lägre risk för både NEC och död.

Hur kom probiotikan in i svensk neonatalvård?

Genom en rekommendation från Svenska Neonatalföreningen i februari 2020. Föreningen skrev då att man kan överväga tillskott från första levnadsveckan till barn födda före vecka 32, som är minst 28 veckor gamla eller väger minst 1 000 gram vid födseln, med någon av två bestämda produkter. Den produkt som studerats nu innehåller tre bakteriestammar – Bifidobacterium infantis, Bifidobacterium lactis och Streptococcus thermophilus – och ges dagligen fram till motsvarande graviditetsvecka 34. Genomslaget syns i registret: 0 procent före 2020, 16,9 procent under 2020 och i snitt 64,8 procent 2021–2024. Studien bygger på Svenskt neonatalt kvalitetsregister och omfattar samtliga 38 neonatala intensivvårdsavdelningar i landet.

Varför får inte alla mycket för tidigt födda barn probiotika?

En del av svaret ligger i hur rekommendationen är formulerad. Svenska Neonatalföreningen skrev att man «kan överväga» tillskott, inte att det ska ges – en formulering som lämnar beslutet öppet för vården. Följden är att drygt vart tredje barn i målgruppen – 35,2 procent – fortfarande inte fick probiotika under åren 2021–2024, trots att tillskottet rekommenderats sedan 2020. Varken studien eller Karolinska Institutets pressmeddelande ställer täckningen bredvid rekommendationens ordalydelse, men det är den kopplingen som gör studien användbar för vården: den ger avdelningarna ett svenskt underlag i ett läge där beslutet ligger hos dem. Forskarna skriver själva att resultaten kan hjälpa vårdpersonal och familjer att fatta välgrundade beslut om tillskottet.

Vad är det som inte är löst?

Orsakssambandet. Studien är observationell: den jämför barn som fick probiotika med barn som inte fick det, och forskarna betonar att den kan visa samband men inte slutgiltigt bevisa orsak och verkan. Alla barn som föddes före 2020 hamnar dessutom i gruppen utan probiotika, så en del av skillnaden kan bero på annat som har förändrats i vården sedan dess, även om forskarna har justerat för kända skillnader mellan barnen. Resultaten gäller inte heller de extremt för tidigt födda barnen, födda före vecka 28, som har störst risk att drabbas av NEC. För dem pågår i stället den randomiserade och placebokontrollerade studien PEPS, som enligt sitt protokoll ska omfatta 1 620 barn på sex svenska och fyra danska neonatalavdelningar – den typ av prövning som kan ge det svar en registerstudie inte kan ge. Och risken för blodförgiftning minskade inte med tillskottet.

Källor

Den här artikeln vilar på fyra av varandra oberoende källor:

1. JAMA Network Open: Mitha m.fl., «Probiotics and Risk of Death, Necrotizing Enterocolitis, and Sepsis in Very Preterm Infants» (23 september 2026) (primärkälla)
2. Karolinska Institutet: Probiotics linked to fewer deaths in premature babies (23 september 2026) (primärkälla)
3. Svenska Neonatalföreningen: Uppdaterade riktlinjer för probiotika (7 februari 2020) (oberoende källa)
4. Trials: Studieprotokoll för PEPS – Probiotics in Extreme Prematurity in Scandinavia (2024) (oberoende källa)