Superdatorn Arrhenius invigdes den 8 september 2026 vid Linköpings universitet. Med 66,8 petaflops i Linpack-testet ligger den på plats 42 bland världens snabbaste datorer på TOP500-listan från juni 2026, och den är därmed den snabbaste dator som står i Sverige. Erik Lindahl, professor och föreståndare för NAISS, säger till SVT att investeringen ”hjälper nästan 10 000 forskare i Sverige”.

Hur snabb är Arrhenius jämfört med Sveriges tidigare superdatorer?

Ungefär 6,7 gånger snabbare än den föregående svenska toppnoteringen. På samma TOP500-lista från juni 2026 står Dardel GPU vid KTH:s beräkningscentrum PDC med 9,90 petaflops och plats 191 – det system som KTH själv har beskrivit som Sveriges snabbaste. 66,8 delat med 9,90 blir 6,7. Ingen av de källor som rapporterade om invigningen gjorde den jämförelsen: EuroHPC JU och NAISS placerar Arrhenius i mellanklassen sett med europeiska mått, vilket den också är, men mätt mot vad svenska forskare hade tillgång till i våras är skillnaden nästan sjufaldig.

Vad består maskinen av, och vad kostade den?

Arrhenius är byggd av HPE och består enligt NAISS av 424 beräkningsnoder med 128-kärniga AMD Turin-processorer och 382 grafiknoder med fyra Grace Hopper-superchip från Nvidia i varje, plus ett parallellt filsystem på 29 petabyte. EuroHPC JU anger det samlade värdet till 68,5 miljoner euro, varav EuroHPC står för 35 procent genom EU-programmet Digitala Europa och Sverige för resten via Vetenskapsrådet. SVT anger prislappen till omkring 600 miljoner kronor och maskinens beräknade livslängd till fem år. Namnet kommer från Carl Axel Arrhenius, den svenske kemisten som 1787 hittade mineralet gadolinit i Ytterby.

Vem får använda Arrhenius?

Både svenska och europeiska forskare. Maskinen togs i produktion i början av juni 2026, och europeiska användare kom in redan före invigningen genom EuroHPC:s utlysning ”AI for science”. Sedan invigningen är den öppen också via den ordinarie ansökningsomgången samt för benchmark- och utvecklingsprojekt. Erik Lindahl beskriver den som ett första steg mot AI-forskning där forskare kan köra grundträning av modeller – alltså träna en modell från början i stället för att finjustera någon annans. De användningsområden som anges är AI, medicinsk forskning, klimatforskning, materialforskning och teknikvetenskap.

Varför byggs den här sortens datorer i Europa just nu?

Därför att beräkningskapacitet har blivit en fråga om oberoende. Thor Wikfeldt vid forskningsinstitutet RISE pekar i Forskning & Framsteg på två skäl bakom den europeiska satsningen: att minska beroendet av USA och att komma i kapp Kina. Arrhenius är en av de maskiner EuroHPC JU finansierar tillsammans med värdlandet. Energieffektiviteten mäts på en egen lista: med drygt 61 miljarder operationer per watt ligger Arrhenius på plats 24 på Green500.

Vad är det som inte är löst?

Räknekraften finns på plats, men inte den maskin som ska bära den svenska AI-satsningen. Sweden AI Factory i Linköping – som fram till augusti 2026 hette Mimer AI Factory – väntar fortfarande på sin AI-optimerade dator. EuroHPC JU tecknade kontraktet med Bull i april 2026, och systemet ska bestå av 100 Nvidia GB200 NVL4-system med sammanlagt 400 grafikprocessorer. Det är ännu inte installerat.

Tillgången är dessutom delad. Eftersom EuroHPC JU betalar 35 procent av Arrhenius söker europeiska forskare tid på maskinen i konkurrens med de svenska, och hur stor del av kapaciteten som i praktiken hamnar hos svenska grupper syns först när ansökningsomgångarna är avgjorda. Till det kommer livslängden på fem år: någon efterföljare är inte beslutad. Plats 42 är också en färskvara – TOP500-listan uppdateras två gånger om året, och Arrhenius kommer att sjunka på den utan att bli en enda operation långsammare.

Källor

Den här artikeln vilar på fem av varandra oberoende källor:

1. EuroHPC JU: EuroHPC JU Inaugurates Arrhenius, a New Mid-range Supercomputer Together With NAISS in Sweden (8 september 2026) (primärkälla)
2. NAISS: Arrhenius – systembeskrivning och hårdvara (primärkälla)
3. Forskning & Framsteg: En av världens snabbaste datorer invigs i Linköping (8 september 2026) (oberoende källa)
4. SVT Nyheter Öst: Här invigs Sveriges största superdator i Linköping – ”Väldigt dyrbar investering” (8 september 2026) (oberoende källa)
5. TOP500: Dardel GPU, KTH – Rmax 9,90 petaflops, plats 191 på junilistan 2026 (oberoende källa)