Andelen unga tallar med färska betesskador i Västernorrlands län har sjunkit till 3 procent, ned från 13 procent 2023. Det visar årets älgbetesinventering Äbin, som Skogsstyrelsen presenterade den 13 augusti 2026. Västernorrland är därmed det enda av Norrlands fem län som ligger under det nationella målet på högst 5 procent årliga skador – i landet som helhet ligger nivån kvar på 10 procent.

Hur stor är förändringen i Västernorrland?

Äbin mäter hur stor andel av ungtallarna som fått nya, kvalitetsnedsättande skador av älg och andra hjortdjur under det senaste året. Omkring 30 000 provytor i cirka 10 000 ungskogar inventeras varje vår, och metoden har haft sin nuvarande form sedan 2016. Västernorrlands 3 procent är den lägsta siffra som uppmätts i länet.

Vändningen är den kraftigaste i landet, och den syns först när två inventeringar läggs bredvid varandra. I Äbin 2023 hade Västernorrland 13 procent färska skador – högst av Norrlands fem län, sämre än både Norrbotten (12 procent) och Västerbotten (11 procent). Tre år senare är samma län det enda som klarar målet. Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, kallar Västernorrland det första länet där ett helt län når målet under ett år, och lyfter frågan om tätare föryngringar kan vara en del av förklaringen: fler plantor per hektar ger fler tallar att fördela betet på.

Hur ser siffrorna ut i resten av landet?

Nationellt skadades 10 procent av ungtallarna det senaste året – dubbelt så mycket som målet. Nivån har legat still kring 10 procent under hela den period Äbin genomförts i nuvarande form. Norrbotten ligger på 10 procent, Jämtland på 10 procent och Västerbotten på 9 procent, en förbättring från 13 procent 2024. Gävleborg har gått åt andra hållet, från 7 procent förra året till 10 procent i år.

”Skadorna varierar i olika delar av landet och vi ser förbättringar lokalt. Men att nivån nationellt står och stampar visar att det krävs en ytterligare kraftansträngning för att nå målet om maximalt 5 procent årligt skadade tallar”, säger Christer Kalén, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Varför spelar betesskador på tall någon roll?

En ungtall som betas av tappar tillväxt och får sämre virkeskvalitet, eftersom stammen växer krokigt eller delar sig där toppskottet bitits av. Skadorna påverkar också skogens kolinlagring och den biologiska mångfalden, bland annat genom att lövträd som rönn, asp, sälg och ek betas ned innan de hinner bli stora. En rapport som Skogsstyrelsen hänvisade till 2023 uppskattade den samhällsekonomiska kostnaden av den minskade skogstillväxten till omkring 7,2 miljarder kronor om året.

Målet är inte satt för landet som ett medelvärde, utan gäller varje enskilt älgförvaltningsområde: skadorna ska inte överstiga 5 procent någonstans. Det är den ribban Västernorrland som län nu ligger under, medan de fyra övriga Norrlandslänen ligger på 9 eller 10 procent.

Hur går det ihop med att älgen rödlistades i år?

Den 24 mars 2026 fördes älgen upp på den svenska rödlistan som nära hotad, efter att stammen minskat med minst 15 procent under tio år eller tre generationer. SLU Artdatabanken pekar på att nedgången är en följd av förvaltningens egna avskjutningsmål och därför inte väntas fortsätta, och Svenska Jägareförbundets riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson framhåller att rödlistningen inte påverkar älgjakten.

Två myndighetsbesked från samma år pekar alltså i var sin riktning: färre älgar i skogen är exakt vad som gav Västernorrland sina 3 procent, och samma minskning är skälet till att arten hamnade på rödlistan. Christer Kalén lägger till en tredje uppgift som ingen av listorna innehåller – att älgstammen nu ökar igen. Vad det betyder för skadeläget framöver är, med hans egna ord, något man får se.

Vad är det som inte är löst?

Ett år är ingen trend. Skogsstyrelsen understryker att det krävs flera inventeringar med liknande resultat innan man kan säga att förändringen i Västernorrland är bestående, och Gävleborgs hopp från 7 till 10 procent på ett år visar hur snabbt en siffra kan gå åt fel håll. Till det kommer att den nationella nivån inte rört sig sedan 2016: 10 procent är fortfarande dubbelt så mycket som målet, och Skogsstyrelsen beskriver det som att nivån står och stampar. Västernorrlands 3 procent är ett undantag i statistiken, inte en vändning för landet.

Källor

Den här artikeln vilar på fyra av varandra oberoende källor:

1. Skogsstyrelsen: Fortsatt stora skador på skog i norr av hjortdjurens bete – resultat från älgbetesinventeringen Äbin (13 augusti 2026) (primärkälla)
2. Skogsstyrelsen: Fortsatt höga betesskador i norra Sverige – Äbin 2023 (15 augusti 2023) (primärkälla)
3. Jakt & Jägare: Västernorrland når målet för betesskador – JRF ser möjlig väg framåt (13 augusti 2026) (oberoende källa)
4. Svensk Jakt: Klart – älgen hamnar på rödlistan som nära hotad (24 mars 2026) (oberoende källa)