Gå en sväng i din egen hemstad. Titta på de gamla byggnaderna. De gamla stenhusen vid torget. De röda trähusen längs kullerstensgatorna. De bär på vår historia. De påminner oss om vilka vi är och var vi kommer ifrån. De ger staden en själ.
Men denna själ är under attack. Runt om i Sverige pågår en tyst rivningsvåg. Vårt kulturarv raderas ut, bit för bit. I dess ställe får vi fyrkantiga, själlösa betonglådor och kalla glasfasader.
Skönhet har blivit ett skällsord
Om man frågar vanligt folk vad de tycker om de nya byggnaderna som smälls upp i centrum, är svaret nästan alltid detsamma: “Det är fult.” Folk vill ha vackra hus. De vill ha byggnader som passar in i den svenska traditionen och som respekterar stadens karaktär.
Men om man frågar arkitekterna och de politiska nämnderna får man höra något helt annat. De pratar om “spännande kontraster”, om “djärva linjer” och om att “utmana normer”. Om folket tycker att det är fult, så anser eliten bara att folket inte “förstår” arkitektur.
När kommunen nyligen skulle bygga ett nytt kulturhus i en mellansvensk småstad valde man att riva ett vackert 1800-talshus. Istället byggde man en massiv kloss av rostig plåt och grå betong. Det kostade skattebetalarna hundratals miljoner. Ingen vanlig medborgare hade bett om det.
Ett land som tappar rötterna
Det här handlar om mer än bara tegel och betong. Det handlar om vår kulturella identitet. En stad som river sitt förflutna blir en rotlös stad. När vi förlorar våra vackra, historiska miljöer förlorar vi också en del av vår trygghet och vår gemenskap.
Varför skäms våra beslutsfattare så mycket för den svenska byggtraditionen? Varför måste allting nytt se ut som om det kunde ligga var som helst i världen?
Sverige håller på att bli ett land av anonyma förorter och trista centrum. Makten sitter i sina glasborgar och bestämmer att vår historia är omodern. Men ett samhälle som raderar sina rötter kommer förr eller senare att tappa fotfästet. Det är dags att vanligt folk får tillbaka makten över hur våra städer ska se ut. Vi har rätt till skönhet. Vi har rätt till vår egen historia.