Havsörnen och uttern är inte längre rödlistade i Sverige. När SLU Artdatabanken den 24 mars 2026 publicerade Sveriges rödlista 2025 hade båda arterna flyttats till kategorin livskraftig, tillsammans med myrbräcka och långbensgroda. Underlaget är en genomgång av 23 103 arter, varav 5 217 bedömdes som rödlistade och 2 373 som hotade.

Hur illa var det för havsörnen?

Före 1950 lyckades omkring 72 procent av de svenska havsörnsparen få fram ungar. Under 1970-talet hade den siffran fallit till 20 procent. Orsaken var miljögifter: DDE, som bildas från bekämpningsmedlet DDT, samt PCB och andra klorerade ämnen lagrades i de fiskar örnarna åt och gjorde äggskalen så tunna att kullarna inte kunde kläckas. Arten höll på att försvinna helt från Östersjön.

Vad gjordes åt saken?

Naturskyddsföreningen startade Projekt Havsörn 1971. Arbetet bestod av stödutfodring med giftfri mat vintertid, inventeringar, skydd av boplatser, bobyggen och ringmärkning. Björn Helander ledde projektet under många år. Parallellt förbjöds DDT och PCB, vilket är den avgörande delen av förklaringen: utfodringen höll fåglarna vid liv medan gifthalterna sjönk i havet. Projektet avslutades 2015 sedan målen nåtts. I dag finns enligt Naturskyddsföreningen mer än 2 500 havsörnar vid den svenska kusten och i insjöarna, och häckningsframgången är åter uppe kring 72 procent.

Vilka andra arter lämnade listan?

Utter, myrbräcka och långbensgroda. Uttern följer i stort sett samma mönster som havsörnen — den slogs ut av PCB och kvicksilver och har återhämtat sig sedan gifterna förbjöds. Att fyra arter friskskrivs på en gång är ovanligt; rödlistan rör sig normalt långsamt och oftast åt fel håll.

Vad är det som inte har blivit bättre?

Samma rödlista flyttar torsken upp till starkt hotad och havskatten till akut hotad. Sill, lax, öring och blåmussla klassas nu som nära hotade, alltså nykomlingar på listan. Igelkotten bedöms som sårbar. Rovfåglarna i Östersjön har alltså återhämtat sig, medan fisken de lever av rör sig åt motsatt håll — och sädesärla, ladusvala och älg har också tagit steget in på listan. Bland däggdjuren svarade Henrik Thurfjell för bedömningen, Ann-Britt Florin vid SLU Aqua för fiskarna och Mikael Svensson för fåglarna.

Vad säger det om hur naturvård fungerar?

Havsörnen och uttern har en sak gemensam som de hotade fiskarna saknar: deras problem hade en enda, identifierbar orsak som gick att förbjuda. När DDT och PCB togs bort ur kretsloppet kunde bestånden växa av sig själva, med den skjuts som utfodring och boskydd gav. Torskens och sillens problem har ingen motsvarande enskild knapp att stänga av — där handlar det om fiskeuttag, näringsläckage, syrefria bottnar och ett vatten som blir varmare på en gång.

Det är också värt att lägga märke till hur lång tid det tog. Från projektstart 1971 till att arten lämnar rödlistan gick det 55 år. Räknat från det att arbetet avslutades 2015 dröjde det ytterligare elva år innan bedömningen ändrades. Naturvård som fungerar ser sällan ut som ett genombrott; den ser ut som en kurva som vänder långsamt och sedan fortsätter uppåt i decennier.

Källor

Den här artikeln vilar på två av varandra oberoende källor:

1. SLU Artdatabanken: Ny rödlista för Sverige (24 mars 2026) (primärkälla)
2. Naturskyddsföreningen: Projekt Havsörn – en framgångssaga (oberoende källa)