Aktuellt24Även det goda är nyheter

Medicin · Sverige

Insulinceller överlevde 14 månader i underarmen på en patient i Uppsala – utan immundämpande läkemedel

Av Redaktionen Aktuellt24··Vetenskap

Mikroskopbild av mänsklig bukspottkörtel i tvärsnitt, där en ljusare ö av Langerhans syns mitt bland det mörkare omgivande vävnaden
Ö av Langerhans i mänsklig bukspottkörtel, 200 gångers förstoring. Det är celler av den här typen som opererades in i underarmen. Foto: Berkshire Community College Bioscience Image Library / Wikimedia Commons (CC0)

Insulinproducerande celler från en avliden donator har överlevt och fungerat i 14 månader i underarmen på en patient med typ 1-diabetes i Uppsala — utan att patienten någon gång har tagit immundämpande läkemedel. Uppföljningen publicerades den 10 juli 2026 i The New England Journal of Medicine. Cellerna opererades in på Akademiska sjukhuset i december 2024.

Vad är det som har överlevt i 14 månader?

Ö-celler från bukspottkörteln — de celler som tillverkar insulin och som immunförsvaret förstör vid typ 1-diabetes. Cellerna kom från en avliden donator och genmodifierades innan de opererades in, med tekniken hypoimmun modifiering: generna som gör cellen igenkännbar för mottagarens immunförsvar stängs av eller byts ut, så att cellen passerar oupptäckt. Celltillverkningen gjordes vid Oslo universitetssjukhus, transplantationen i Uppsala. Cellerna lades i en muskel i underarmen i stället för i levern, dit ö-celler annars brukar sprutas — ett läge där de går att undersöka utifrån.

Hur vet man att cellerna fortfarande fungerar?

På två sätt. Halten C-peptid, som frisätts när kroppen tillverkar eget insulin, var omätbar hos patienten före transplantationen, både fastande och efter måltidsbelastning. Vid 14 månader var den mätbar och på samma nivå som under de första sex månaderna, och den steg efter måltid — cellerna svarar alltså på mat, vilket är hela poängen med en ö-cell. Vid 52 veckor visade en PET-MR-undersökning att cellerna fanns kvar på platsen i underarmsmuskeln. Sockerkontrollen förbättrades mellan månad 12 och 14, och inga säkerhetsproblem har rapporterats.

Vem har prövat resultatet, och vem har inte gjort det?

Tre instanser har prövat det: The New England Journal of Medicines granskare, som fackgranskade både originalartikeln 2025 och uppföljningen 2026; läkemedelsmyndigheten, som godkände ansökan innan det första ingreppet fick göras; och studieregistret, där protokollet lades ut i förväg så att resultatet inte kan formuleras om i efterhand. Ingen annan forskargrupp har däremot gjort om försöket. Vid en studie på en enda människa finns ingen oberoende iakttagare — resultatet kommer från det team som utförde ingreppet, hur många institutioner som än refererar det vidare. Det är värt att säga rakt ut.

Vad står i studieregistret som inte står i pressmeddelandena?

Att studien registrerades den 22 januari 2024 med 2 planerade deltagare, och att det förhandsbestämda säkerhetsmålet gäller 12 månader. Två saker följer av det. Resultatet vid 14 månader ligger alltså utanför det fönster studien från början lovade att rapportera — det är ett tillägg, inte studiens svar. Och hittills har bara den ena av de två deltagarna redovisats. Ingen av de svenska nyhetstexterna om beskedet nämner någotdera; de återger genomgående sjukhusets pressmeddelande, som talar om en patient utan att sätta den siffran i förhållande till vad protokollet omfattar.

Vad är det som inte är löst?

Patienten är inte botad och tar fortfarande insulin. Cellmängden hölls medvetet låg, eftersom syftet med en första studie på människa är säkerhet och inte effekt — dosen räcker inte på långa vägar till dygnsbehovet. Dessutom är donatorceller en flaskhals: varje behandling kräver en avliden givare. Nästa steg är därför insulinceller odlade från stamceller, som kan tillverkas i mängd, och där har ingen människa ännu behandlats. Det som visats är att en genmodifierad främmande cell kan leva i en människa i mer än ett år utan att immunförsvaret slår ut den. Att det räcker för att göra typ 1-diabetes botbar är ännu bara en hypotes.

Källor

Den här artikeln vilar på tre av varandra oberoende källor:

  1. New England Journal of Medicine: «Long-Term Survival of Hypoimmune Allogeneic Islets without Immunosuppression» (10 juli 2026, DOI 10.1056/NEJMc2604408) (primärkälla)
  2. Akademiska sjukhuset: «Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes» (11 juli 2026) (primärkälla)
  3. ClinicalTrials.gov: förhandsregistrerat protokoll NCT06239636, «First-in-human Safety Study of Hypoimmune Pancreatic Islet Transplantation in Adult Subjects With Type 1 Diabetes» (oberoende källa)