Det finns få saker som är så svenskt som att tända en brasa när mörkret faller. Vedspisen och kaminen har hållit oss varma genom kalla vintrar i århundraden. Det är trygghet. Det är tradition. Men nu är den traditionen under attack.
Från EU i Bryssel och från myndighetskorridorer i Stockholm kommer nya direktiv. Vedeldning anses plötsligt vara ett miljöhot. Reglerna skärps. Nya avgifter och förbud diskuteras. För vanligt folk framstår det som rena galenskapen.
Göran och Birgitta bor i ett äldre hus på landet. För dem är veden inte bara mys. Det är deras livlina. “När vinterstormen drar in och strömmen går, då är det kaminen som håller oss vid liv. Utan den fryser vi ihjäl,” säger Göran.
Att lita på sig själv
Sveriges elnät har blivit allt mer osäkert. Vi varnas ständigt för att strömmen kan kopplas bort om vintrarna blir för kalla. Regeringen ber oss att bygga upp vår egen krisberedskap. “Om krisen eller kriget kommer” ligger i allas brevlådor.
Samtidigt försöker klimatmålen och byråkratin begränsa det mest grundläggande vi har för att klara oss själva – rätten att elda med egen ved från egen skog. Hur går det ihop?
Det handlar om makt. Att värma sitt eget hus med ved gör dig oberoende. Du är inte beroende av stora elbolag eller statliga subventioner. Du klarar dig själv. Den sortens självständighet verkar störa de som vill centralstyra samhället.
“De vill att vi ska vara beroende av systemet. De vill styra exakt hur vi lever våra liv. Men jag tänker inte frysa för att någon pappersvändare i en storstad tycker att rök luktar illa,” muttrar Göran och kastar in ett nytt vedträ i brasan.
Sila mygg och svälja kameler
Självklart ska vi bry oss om luften vi andas. Men proportionerna har gått förlorade. Globala storföretag pumpar ut enorma mängder utsläpp. Kina bygger nya kolkraftverk varje vecka. Och vad gör svenska politiker? De jagar pensionärer som eldar i sina stugor.
Det är ett typexempel på hur politiken tappat fotfästet. I jakten på att verka bäst i klassen slår man blint mot sina egna medborgare. Man straffar de som försöker vara förberedda. Man straffar svensk kultur.
Elden i Görans och Birgittas kamin sprakar tryggt. Men oron finns där. Om makthavarna får som de vill, hur länge dröjer det innan tryggheten förbjuds helt? Det är en fråga om mer än bara värme. Det handlar om rätten till vårt eget hem och vårt eget oberoende.
