Antalet skjutningar i Sverige mer än halverades under första halvåret 2026. Polisen registrerade 39 skjutningar i januari–juni, mot 86 under samma period 2025. Åtta personer dödades och 15 skadades, jämfört med 27 döda och 20 skadade året innan. Det är de lägsta halvårssiffrorna sedan polisen började föra den här statistiken 2017.

Hur stor är minskningen, och gäller den även sprängningarna?

Skjutningarna minskade med nära 55 procent: 39 mot 86. För dödsfallen är fallet brantare — från 27 till 8, en nedgång med drygt 70 procent. Sprängningarna följer samma riktning: 68 detonationer under första halvåret 2026 mot 108 under motsvarande period 2025. Hanna Paradis, tillförordnad chef för polisens nationella driftcenter, kallar utvecklingen mycket positiv och beskriver nedgången som ett resultat av att polisen arbetar lokalt, nationellt, internationellt och digitalt samtidigt. Hon lyfter också fram att anmälningar kommer från föräldrar, rektorer, socialtjänst samt tåg-, taxi- och butikspersonal som reagerar på avvikande beteende.

Räcker jämförelsen, när jämförelseåret innehöll Örebro?

Inte utan en reservation. I de 86 skjutningarna under första halvåret 2025 ingår masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025, där tio människor dödades vid ett enda tillfälle. Räknar man bort den händelsen sjunker jämförelsetalet från 27 döda till omkring 17 — nedgången till 8 döda 2026 är då fortfarande mer än en halvering, men inte de drygt 70 procent som den raka jämförelsen ger. Själva antalet skjutningar påverkas däremot knappt: Örebro var en av de 86 händelserna. Den som citerar dödstalen bör alltså säga vilket av de två jämförelsetalen det gäller.

Vad säger den officiella våldsstatistiken?

Den pekar åt samma håll. Brottsförebyggande rådet, som granskar polisens anmälningar och för den officiella statistiken över dödligt våld, konstaterade 84 fall av dödligt våld i Sverige under 2025. Det är åtta färre än 2024 och den lägsta nivån sedan 2012. Skjutvapen var fortfarande den vanligaste metoden med 42 fall, hälften av samtliga, följt av kniv med 27 fall. Bland offren fanns 59 män och pojkar och 25 kvinnor och flickor. Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå, säger till SVT att skjutningarna minskar för tredje året i rad och att man försiktigt kan hoppas på ett trendbrott.

Varför visar polisen och Brå olika siffror?

Därför att de två myndigheterna mäter olika saker vid olika tidpunkter. Polisens tal är operativt: det räknar skjutvapenhändelser som registreras löpande, och serien finns bara från 2017 och framåt. Brås tal är efterhandsgranskat: myndigheten går igenom varje polisanmälan om dödligt våld och rensar bort det som vid utredning visar sig vara självmord, olycka eller något annat än brott. Därför kan polisens preliminära åtta döda under 2026 komma att justeras när Brå räknar om året i efterhand. De två serierna ska varken läggas ihop eller ställas mot varandra som om de vore samma mått — skillnaden framgår inte av rubrikerna, men den avgör vilken siffra som är den rätta att citera.

Vad är det som inte är löst?

Konfliktnivån. Paradis säger rakt ut att konfliktläget fortsatt är högt, och polisen sänker inte insatsen. Sprängningarna ligger kvar på 68 detonationer på ett halvår — våld som enligt polisen ofta används för att skrämma snarare än att döda, och som drabbar också dem som bara bor i uppgången. Brås siffror visar samtidigt att skjutvapen står för hälften av allt dödligt våld i landet. Nedgången betyder alltså inte att skjutvapnen har försvunnit ur den kriminella miljön, utan att färre skott avlossas och färre träffar. Det är två olika saker, och bara det ena av dem har hänt.

Källor

Den här artikeln vilar på tre av varandra oberoende källor:

1. Polismyndigheten: «Skjutningarna på historiskt låga nivåer» (3 juli 2026) (primärkälla)
2. Brottsförebyggande rådet: «Konstaterade fall av dödligt våld», officiell statistik för 2025 (primärkälla)
3. SVT Nyheter: «Ny statistik visar: Dödligt våld minskar i Sverige» (31 mars 2026), med Klara Hradilova-Selin, utredare på Brå (oberoende källa)