Länsstyrelsen Östergötland har återskapat 25 hektar våtmark i Svartåmynningens naturreservat vid sjön Roxen utanför Linköping. Arbetet inleddes den 20 mars 2026 och beräknades ta en dryg vecka. Ytan motsvarar ungefär 35 fotbollsplaner och är, som SVT Nyheter Öst konstaterade på plats, ovanligt stor för ett enskilt restaureringsprojekt — året innan restaurerade länsstyrelsen sammanlagt 10 hektar.

Vad är det som har grävts om?

Strandängarna vid Svartåns utlopp i Roxen har vuxit igen. Där det tidigare fanns grunda, öppna vattenspeglar har vass och buskar tagit över, och de fåglar som är beroende av just den miljön har försvunnit med den. Arbetet går ut på att gräva bort vegetation och jord så att vatten åter kan stå kvar på ytan under våren.

Varför just noll till tjugo centimeter?

Fia Sundin, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen Östergötland, anger vattendjupet till mellan 0 och 20 centimeter. Det är ingen slump. Vadarfåglar som rödspov söker föda genom att vada och peta ner näbben i bottnen, och de kan bara göra det där vattnet är grundare än deras ben är långa. Blir det djupare tar änder och fisk över ytan; blir det torrare växer den igen. Hela restaureringen är alltså kalibrerad efter ett enda mått på en fågels ben.

Vilka fåglar handlar det om?

Rödspoven är den art som nämns först, och den är hotad i Sverige. Svartåmynningen är en av Östergötlands främsta fågellokaler — över 200 fågelarter har setts i reservatet genom åren. Öppet vatten på strandängen gynnar också de vadare som häckar i tuvorna intill, eftersom sikten blir fri: rovfåglar, kråkor och rävar får svårare att komma nära obemärkta över en öppen yta än genom hög vass.

Vad vet vi ännu inte?

Om det fungerar. Länsstyrelsen hänvisar till att tidigare restaureringar i området har gett resultat, men en nygrävd våtmark är inte en fungerande häckningsmiljö förrän fåglarna faktiskt har häckat där och fått fram ungar. Det avgörs tidigast under häckningssäsongen efter ingreppet, och för en art med så få par som rödspoven krävs flera år innan siffrorna säger något. Varken länsstyrelsen eller SVT anger vad arbetet har kostat eller vem som finansierar det.

Vad är det som är nytt här?

Skalan. Att jämföra de 25 hektaren med föregående års sammanlagda 10 hektar ger en faktor på två och en halv — det här är inte en fortsättning på samma takt utan ett hopp i den. Det säger något om vad som har ändrats i finansieringen av våtmarksrestaurering, och det är den siffran som är värd att följa nästa år: blir 25 hektar den nya normalnivån, eller var det ett enskilt projekt som råkade bli stort?

Källor

Den här artikeln vilar på två av varandra oberoende källor:

1. Länsstyrelsen Östergötland: Stor våtmark återskapas i Svartåmynningens naturreservat (primärkälla)
2. SVT Nyheter Öst: 25 hektar våtmark växer fram utanför Linköping (oberoende källa)