Inventeringen i augusti 2026 hittade 117 larvkolonier av väddnätfjäril på ängen vid Lilla Tena intill Tenasjön i Uppland. Det är fler än någon gång sedan räkningen började: hösten 2010, samma år som fjärilen hittades på platsen, noterades 17 kolonier. År 2021 var de minst 45 och år 2025 85. Ängen sköts av Upplandsstiftelsen tillsammans med länsstyrelsen, och i år har fjärilen dessutom tagit nya delar av ängen i anspråk. Väddnätfjärilen är klassad som sårbar i Sverige och skyddas av EU:s art- och habitatdirektiv.

Vad är det egentligen som räknas – fjärilar eller kolonier?

Kolonier, och det är därför siffran går att jämföra mellan år. Väddnätfjärilens honor lägger sina ägg på undersidan av bladen hos ängsvädd, larvernas enda värdväxt. Efter tre till fyra veckor spinner larverna ett tätt nät kring bladen som de sitter i tillsammans för skydd och värme, och de näten syns tydligt i augusti och september. En räknare går alltså inte efter flygande fjärilar, som kommer och går med vädret under några veckor i juni, utan efter fasta spinn på marken. Senare på hösten kryper larverna ned i jorden, äter av väddbladen igen på våren och förpuppar sig innan de kläcks till nya fjärilar.

Varför fungerar sen slåtter?

Därför att slåttertidpunkten avgör om larverna hinner bli färdiga. Upplandsstiftelsen och länsstyrelsen slår ängen sent, gärna först i september, så att larverna har hunnit utvecklas innan gräset tas av. En äng som slås i högsommaren tar bort ängsvädden mitt under äggläggningen och spinnperioden. En äng som inte slås alls växer i stället igen, och ängsvädden konkurreras ut. Det är den smala remsan mellan de två felen som skötseln vid Tenasjön har träffat sexton år i rad – varken mer eller mindre än lagom störning, år efter år.

Hur snabbt har ökningen gått?

Snabbare på slutet, och det är inget av underlagen som skriver ut. Räknar man på siffrorna själv tog de elva åren mellan 2010 och 2021 kolonierna från 17 till 45 – en ökning med 28 kolonier, knappt 3 per år. De fem åren mellan 2021 och 2026 tog dem från 45 till 117 – 72 kolonier, drygt 14 per år. Ökningstakten är alltså nästan sex gånger så hög i den senare perioden. Bara mellan 2025 och 2026 tillkom 32 kolonier, en ökning på 38 %. Det är det mönster man väntar sig när en population går från att överleva på en fläck till att ha utrymme att breda ut sig, och det stämmer med att nya delar av ängen koloniserades i år. Men ett enskilt varmt eller fuktigt år kan också lyfta en säsong, och en enda räkning kan inte skilja de två förklaringarna åt.

Vad betyder en bra äng för en art som minskar i hela landet?

Mindre än man skulle önska. Under perioden 2010 till 2020 minskade gruppen gräsmarksfjärilar i Sverige med 30 %, enligt SLU Artdatabanken, och tio dagfjärilar är i dag så illa ute att de har egna åtgärdsprogram. Väddnätfjärilens problem är landskapets: de traditionella slåtterängarna har nästan helt försvunnit och ersatts av vallodlingar, och arten lever numera i hög grad kvar i kraftledningsgator och vägkanter – miljöer som ingen sköter för fjärilens skull om ingen betalar för det. SLU Artdatabanken pekar särskilt på att väddnätfjärilens marker sällan kvalificerar sig för ersättning i det nuvarande stödsystemet.

Vad är inte löst?

117 kolonier på en äng är inte en räddad art. Väddnätfjärilen står kvar som sårbar på den svenska rödlistan, och siffran från Tenasjön säger ingenting om de övriga lokalerna i Uppland, på Öland eller på Gotland. Framgången är dessutom helt beroende av att någon fortsätter att slå ängen sent varje år: skötseln är inte en engångsinsats utan en löpande kostnad, och den dag den upphör växer ängen igen. Tenasjön visar att det går att vända kurvan på en plats när någon vet exakt vad arten behöver. Det visar inte att någon har råd att göra det på alla platser där arten finns kvar.

Källor

Den här artikeln vilar på tre av varandra oberoende källor:

1. Upplandsstiftelsen: Lyckat räddningsarbete – väddnätfjärilen ökar vid Tenasjön (10 september 2026) (primärkälla)
2. Natursidan: Rätt skötsel har lett till rekordår för hotad fjäril (15 september 2026) (oberoende källa)
3. SLU Artdatabanken: Fortsatt dystert för våra mest hotade dagfjärilar (oberoende källa)